Det är lite knäppt det där. Ibland är man så trött, men om någon försöker väcka mig, då tycker jag att jag ger den människan lite respons. Jag kanske ler och fnittrar lite när hunden hoppar upp i sängen, när någon rycker bort kudden för mig, eller när man får pussar över hela halsen. Eller om jag blir kliad på ryggen så säger jag iaf att det är skönt.
Sen finns det ju dom som inte rör en min. Som nästan bara ser sura ut, och man försöker få dom att dra på munnen, men det händer inget. Då är det ju inte så konstigt att man ger upp, va! Ska man fortsätta var mysig mot någon som ser ut som ett åskmoln. Nähe du!
Hällre vill jag ha ett flin, ett ärligt svar eller hemskt gärna en inbjudan under täcket.
Halv tolv är klockan, får man gå och ta sig en macka eller?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar